Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - ... - Sider ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
— Svepesag 167
Svar: ”at binde sig til Svars”: svare mundtlig for Retten
(replicere). ”Ther effter bant Pæther Smeye sich atter till
Swars met hanum meth synderlighe ordh oc talen.” (Landemodes
Dom i Roskilde. 4. Oct. 1446. Geh. Arch.) — ”At staae til
Svar” for et Folk ɔ: styre, regiere: Ö
”Tha tolæ hade tha i xvin aar
standheth foer israels folk tijl swaar.” (Riimkr. 78.)
”Syen gaff starkother meg loff oc prijs
Och sadhe, ieg wor en koning wijs,
Och wærdh at staa for danmark tijl swar,
Och bo i lædræ myn fædhernæ gar.” (Smstds. 1221. — Jvf. 4193.
4379. 4771.) Egentlig vel: være den, som taler for Folket,
ligesom repræsenterer det. V. 4754: ”som fore the rigæ skulle
sware.” V. 92: ”wareth theris tolk”.
svare, v. a. besvære. ”Ok tw enæ ikkæ skalt swares.” (Gl. d.
Bibelovers. Num. 11. 17.) ”Lokken (Cæsaries) swaridhe ællær
tyngde hannom.” (smstds. 2 Sam. 13. 26.)
svarmælet, adj. som har et tungt, tykt Mæle: balbus. H. Faber.
(Libell. voc. lat. 1563.)
Swartmunk, n. s. Dominicaner-Munk; ligesom Franciscanerne
kaldtes Graa-Munke. Begge Benævnelser forekomme allerede
i 3. Loøv. III. 9.
svarve, svorre, v. a. dreie. ”The ware swarwede.” (Gl. d.
Bibelovers. 1 Reg. 7. 19. — fabricata erant.) ”Suorrede knappe.”
(Bibel. 1550. 1 Kong. 6. 18.) — Deraf subst. Swarwælsæ. (1 Reg.
6. 18. 29.)
Svede, n. s. Svie, Smerte. ”Ok see tridie dagh then tidh
swareste sorenæs swedhæ war.” (Gl. d. Bibelovers. 1 Mojcd-
34. 25. — dolor.)
Svenke, n. s. ”Nar the haffue seg lenge trockt mett nydictede
ord, swencke och fwnd.” P. Eliæ. (Imod Malmø-Bogen. 1530.
S. 411.) ”Then som icke weed sckrifftens omslag, swencker
och figwrer.” P. Eliæ. (Biskopp. Giensvar. 1533. fol. T. 4.)
”Han er til Ordz alt met sin fencke,
De regne fast op de gamle suencke.”
H. Weigere. (Rein. Fos. 1555. f. 128. b.)
Svepesag, n. s. ”Beder for them, som edher ont göræ ok
swepesak giffuæ.” (Dsk. Post. Ms. af xiv sec. f. 130. a.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
