Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Danmark-Norges Trakfater 1523—60 (Traités da Danemark et de la Norvége 1523—60) - Sider ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
319
1540. 1. Nov.
handle, och thet tilltall um Gutland then år kong. mat. och
menige Danmarcks crone anrorendis, och the mett Gulland icke
mere, ån tilforende udi forbundhet clarlige formeldhet och ut
trygt år, indrome kunde eller måge, och forty åre the sager på
thenne tid upsatte till beggie kong. majesteters forste tilsamen
kompst.
2. Thet annet, att ther år någhet svenst gods udi Dan
marck, hvicket udi mång år indtill thenne dag hafver varit the
rette naturlige arfvinger undrugkt fore och nu af kong. com
missarier er fordret och eskiet igen; ther opå kong. mats. till
Danmarck råd och commissarier hafver gifvit for svar, att ther
år ene gang ganget en dom påå tilforende, och mene, att for
middelst then år same gods mett rette vordne Danmarcks
crone tilldompt och utropt, och the svenske ther emott mene,
att then same doom år urettferdig, eygennyttig, eygenwillig,
hvicket the mett gode, christelige naturlige orsager och foge ther
emod under ogenen feckte och igendrifve vele, så att then saag
om thet same gods, så meget som udi samme dom mett be
gripit, år upschuffet och upsat till begge kong. majesteters theris
tilsamenkompst, hvilke thå som beggie parters rette ofverherrer
och ohmen, så vydt the kunne forligis till minne eller rette,
utan videre fordrag, forre ån begge konunger thåden igen frå
drage, then saack endeligen schole åttskilie; men hvad gods,
som utan forbenempde doom udi Danmarck, Sverige eller No
rige tesse try rygers adel utaf arflige eller andre rettmåtige ret
tighet tilhorer, alle the saker schulle utan videre upschuf, så
meget som hvar hafver rettighet till, paa begge koningers til
samenkompst få ther opå en ende; men om beggie kong. maje
steter tesse brecker på thend formelte doms veigna under sig
sielfve icke fordrage eller forlige vele eller kunne, dhå maa
beggie koninger, hvar for sitt kungerige, forordne thertill upar
tyeske skedisherrer, som utan videre upschuff, for the ther ått
skillies, alle the sager endeligen åttskillie och definire schole.
3. Tiill thet tredie, som udi then confederacion itt peenfall
schulle insatt blifva, nåmplig om någen part udi then ofver
schrefne confederacion någre forbundzartichler af forsååt freve
lige ofvertråde ville och the skeidisherrers dom icke uvegred
efftherkomme, och the hundrat tusendt daler som forverkede
peen och straff icke udrette, holle och viderleggie ville, icke
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
