Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Danmark-Norges Traktater 1589—1625 (Traités du Danemark et de la Norvége 1589—1625) - Sider ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
204 1603. 6. April. Nr. 12 .
når therutofver icke skulle blifve hollet, uthan mann handler sedan
mere end for theremod. Och er the Danske commissarier icke ovitter
ligt, att så vel 91 som 1601 tha blef efter samme afskeeds liudelse be
gåret, att någre gode mann måtte sennes op i Lapmarcken, som legen
heetterne ther besoge och afskafvede, hvad som på någre there siiden
origticht våre, men thet alt blefvet uthslaget emod samme afskeeds
liudelse.
Heremot er Kon. Mats agentis svar oe anden product then
27. Februarii indelagt, liudendis ord fra ord, som efter følger:
Edle och velbiurdige Svergis riiges raad och commissarier,
gunstige gode herrer.
Eftersom udi ethers andit product, som paa Svergis riigis vegne
udi then sag, Lappemarcken anrørende, formeldis och andragis fire
underskeedlige capita, saa vil jeg dennem først korteligen assumere och
dernest ordentlig thertil svare i thette mit andit product.
Udi thet første artickel formeldis, at Svergis crone icke klager paa
nogen nye skiel, som kunde vere giort paa the steder siden thet Ste
tinske fordrag, ey heller at nogen gammel skiel skulle vere forandret,
men at Svergis crone formeenis sin rettighet, som hun af alder haft
och efter fridtsfordraget bør at hafve udi Lappemarcken, och at the
Norske befallingsmend stige ofver thet sædvaanlige brug, som i Lappe
marcken hafver verit, och icke allene formeenis Svergis crone at tåge
af Siøfinderne then skat, the af alders hafve haft liige ved the Danske
och Rydske, men tåget skat af Svergis crones Lapper, som aldrig til
forne hafver skaftet til Norge, som met bref kand beviissis.
Udi then anden punct formeldis, at hvad indtrang Svergis crone
er skeed udi Pithis, Lula, Torn och Chim Lappemarcker paa theris
gamle rettighet, thet er befattet udi then designation paa undersotternis
i samme Lappemarcker theres besveringspuncter, men thersom the
Danske thertil hafver nogen rettigheedt, at the da thet ville beviisse;
och saasom Kon. Mat. udi Danmarck berober sig paa icke at hafve
giort nogen indtrang paa then eigendomb, som ofver Norgis grendtze
ligger, saa begeris at viide, hvor the ville hafve theris grendtze, och
med hvad skei the thet beviisse vilde. Och liige som Kon. Mat. udi
Danmarck icke begerer noget, som inden Svergis riigis grendtz er, saa
begerer icke heller Hans Førstelige Naade noget uden Svergis riigis
grendtze, thet som riiget icke er tilberettiget och efter fordraget bør
at hafve.
Udi then tredie artickel formeldis, at eftersom Kon. Mat. udi Dan
marckis fuldmechtige sig erbyder at ville svare til then indtrang, som
the Svenske skeer paa theris rettigheedt udi Titisdord, Offoten, Røttan
ger och andre fiorder, nåar thennom tilkiendegifves, om samme fiorder
ligger inden Svergis riigis raamercker eller icke; tilhvilcket the Svenske
svarer, at Svergis crone icke paa andet klager, end at thennom skeer
forfang paa then rettighet, som Svergis crone hafver af arrilds tiid haft
och endnu bør at hafve. Och efter the Danske saa enkennerligen stil
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
