Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Danmark-Norges Traktater 1589—1625 (Traités du Danemark et de la Norvége 1589—1625) - Sider ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
256 1603. 19. Sept. Nr. 13.
tegnit udi dend indlagde designation, som er imellom Mærfos
och Haldefos, som de Svenske bønder y Siørødt klager ofver
Hallandsboerne y Siørød, at de hafde indtagit en eng, som lig
ger at Kierckehemman och at Skattehemmen til. Saa hafve vi
haft for os gamble oldinge och vidnesbiurt udaf begge rigerne,
som bekiender, at rette raamercker hafver verit y Mærfos och
det andet y Fulelundebierg, och imellom disse to mercker løb
ber en beck, och dend hafver verit ret schiel af arilds tid, som
menige mend, baade Svenske og Danske, vidnede met dieris
eed; och hafver der altid verit herremøde ved becken, men de
Svenske vilde hafve schiellit ofver becken y en steen, kaldis
Graasteen, men epterdi at rette mercke aldtidt hafver verit y
forschrefne beck, da skal det och herepter saa blifve. Och lig
ger der to støcker eng paa begge sider ved becken, som kand
lignis emod hverandre, hvilche blef saa afsagt, at enhver schal
bruge dend eng, de af arilds tid brugt hafver.
10. Den 7. Septembris vor vi paa en trette emellom Bos
holt y Danmarck och Segnisholt y Sverrig, eptersom det udi
dend indlagde designation er indført, formellendis, at same
Svenske bonde y Vrahe sogen y Sverrige klager, at Hallands
farne stige ofver grentzen och hafve hannom en eng fraa til 40
les och ilde hapnet hans boskap ofver hans egne eyer. Saa
hafve vi beseet same trette och epter gamble oldinge och vid
nesbyrt af begge rigerne, som endregteligen hafve vundet, at
rette grentzeschiei emellom rigerne er af Hardebierg och udi
Steenkeller, der af udi Galdrysteen, som er huggit et kors paa;
saa hafve vi och haft for os et gamelt pergamentsbref, som af
lantsdomrneren udi Halland er udgifven anno 1533, paa hvilken
tid to af konning Gøstis hofsinder hafve paa Sverrigs veigne
verit tilstede, formellendis y sin mening om forschrefne aaste
der. Saa hafve vi emellom forschrefne 1 Hardebierg, paa hvil
ket findes en steen met et kors paa huggit, kaldis Pugesteen,
och derfraa y en steenkieldere norden derfrå, och saa udi
Galdrysteen, emellom hvilcket siste mercke vi hafve giort tvende
mercker, det ene er udi en 2 jordfast steen, som er et kors paa
1 Her synes nogle Ord at maatte være udfaldne, som: steder giort skiel
af. Begge Originaler have dog den samme Tekst. 2 O 2 forbigaar: en.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
