Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Danmark-Norges Traktater 1589—1625 (Traités du Danemark et de la Norvége 1589—1625) - Sider ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
309
1613. 20. Jan.
Nr. 17.
gieldbref thend hogborne første och herre, her Johan, Sverigis
rigis arffurste, hertug udi Østergytland, och menige Sverigis ri
gis raad ratificeret, bekreftiget och medforseiglit hafver, udi
hvilcket bref formeldis, at vii thend festning Eisborg med de
kiøbsteder, Nyløs, Gammelløsse och Gottenborg, och med desse
epterschrefne herritter och gods, som ere Sevedals, Aschims,
Hissingen, Ballebygd, Alle, Vetle och Flønder, med hvis told,
visse och uvisse indkompst, som udi forschrefne steder och
herritter aarligen falde kand, som et brugligt pandt for samme
summa pendinge beholde schulle, och med slig condition, at
saa frampt terminerne icke holdis och forschrefne summa pen
dinge epter hofvidtbrefvens liudelse icke blifver fornøiget och
afbetaldt, da schulle thend forschrefne festning Eisborg med de
underliggende steder, herritter och guods, ligesom det forfunden
er, vere til evindelige eindom forbrudt til os och Danmarckis
crone, epter forschrefne gieldbrefs ydermeere formelding. Dog
schal thend geistlige jurisdiction administ[r]eris af bispen i Scara,
och hand forpligtedt at vere, epter thend Svensche ordinantz
at lade vore fuldmechtige vederfare — om de halver nogen for
geistlig domb at beschylde — det som ret er. Adellen och ri
derschabet, som boer udi det forschrefne Eisborg len eller haf
ver dieris jordegods derudi, schulle hafve dieris jordegods epter
Sverigis loug och privilegier, giøre koningen udi Sverige dieris
rostieniste, besøge aldmindelige rigsdage och derudi af os eller
vor stadtholder icke forhindris, ellers schulle alle andre, som
udi kiøbstederne eller paa landet ere boendis, rettis och ordelis
epter Sverigis loug.
10. Hvad skib, skiøt, munition och andet sligt, som er er
øfrit och indtaget, emedlertid thenne feigde varet hafver, vere
sig paa festninger, i marcken, til søes eller i anden maade, da
schal sligt følge thend herre, som det indtaget hafver, og aldrig
igien herepter fordris.
11. Alle fanger, ehvad statu de ere udi eller hvor de ere,
schulle igien løsgifvis uden ald rantzon, ey heller schal de plig
tig vere dieris kost at betaile.
12. Thet Stetinsche fridsfordrag, som anno 1570 emellom
disse loflige kongeriger ere oprettedt, schal blifve in esse och
vigore aldiellis uforkrencket, lige saa och i alle maade, som det
verit hafver, førend thenne feigde blef begyndt, saa det ved
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
