Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Till minne av Dan Andersson : ett olitterärt företal - II
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
XXIV
en farbroder. Denne hade en son — kusin till
Dan — som var en slags "Wild Bill" och med
honom strövade han omkring i skogarna på jakt.
Emellertid lämnade Amerikafebern hans fader och
han föranstaltade om pojkens hemresa. Dan hade
då varit borta omkring 8 månader (1902).
Sjöman var han aldrig.
Sedan han kom hem, arbetade han med
kol-vedshuggning och timmersågning.
År 1905 slutade Dans fader skolan efter 31
tjänsteår och tog ett kolartorp under Ludvika
bruk. Då var Dan med om att göra sådant arbete,
som åligger en kolare.
Under denna tid försökte Dan med att som
gårdfarihandlare sälja Eskilstunasmiden, gick och
bar det långa vägar, men bjöd sällan ut något.
När han gjort ett par resor, slutade han.
1908. Efter 3 års arrende slutade vi med
arrendet och Dan reste, enligt annons, till
Hudiksvall för att bli dräng hos Björn
(trädgårdsmästare). Den platsen lämnade han och tog sjövägen
till Gävle, men då var penningarna slut. Han
försökte få någon plats enligt tjänstebyrån, men det
var fåfängt. En natt låg han på polisvaktkontoret,
en natt å frälsningsarméns härbärge. Båda
nattkvarteren voro ruskiga. För att komma hem, gick
han upp på frälsningsarmén och fick biljettpengar
till Falun. I Falun gick han upp på Dalabladets
redaktion och fick betalt för något han skrivit
i tidningen, och det räckte till Ludvika. Därifrån
skulle han gå hem, 3 mil, men var så förvillad,
att han tog orätt väg på natten och kom halv-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
