Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Till minne av Dan Andersson : ett olitterärt företal - II - III
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LV
himmelen hyste ingen misskund med bekvämligheten
i tro och tanke. Där hyllade han Spinozas berömda
slutord till etiken, att "allt upphöjt är lika svårt som
sällsynt".
Man behöver ej heller befara, att Dan Anderssons
kris reducerat sig till ett litterärt omvändelse
fenomen av det slag, som i våra dagar kommit på modet
och som öppnar salongerna för martyrerna. Därtill
hade denne ovärldslige löskekarl för mycket allvar
och manlighet. Och detta ofta blodiga allvar, brutet
genom humorns synglas, uppfriskat av sjömannens
och vagabondens sorglöshet och spelmannens glädje
vid melodien i livet, gjorde Dan Andersson i liv
och död, i tro och förnekelse till en alltjämt lika
fängslande personlig bekantskap och upplevelse.
III.
i
Det är svårt att fälla ett omdöme om Dan
Andersson som konstnär och detta därför, att hans
personlighet och livsöde bryter in över allt, där man
står i begrepp att göra en litterär värdesättning. Men
redan detta, att en starkt accentuerad personlighet
träder fram ur vad han skrivit, höjer honom
väsentligt över skrivarskråets genomsnitt. Man är så
hjärtligt trött vid alla de skickliga händerna i litteraturen,
som sömma, etsa och modellera utan att man kan
märka en lidelse och en vilja. Dan Andersson var
född med den av börd, uppfostran, lärdom och vana
oberoende konstnärliga naturbegåvningen och han
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
