Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kolarhistorier - Sagan om Vagnberget
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SAGAN OM VAGNBERGET
"Men dyster går sägnen från
bygden
där fattiga människor bott."
Mats sitter vid grötgrytan och skrapar den i
bottnen med en träsked. Han begagnar aldrig något
annat.
— Det ska fan sticka en sån där järnränna i
munnen, brukar han säga när han ser mig använda en
aluminiumsked.
Den där skrapningen är endast ett slags
rensnings-procedur som ersätter diskning. Vi ha båda två ätit
oss mätta, och Mats lägger trefotpannan med botten
upp över en trasig näver, griper med vänstra handen
tag om en literbutelj med snus i, häller ut en sats
i högra näven och lägger in. . . Sedan vräker han
kull sig på granriset och grymtar som en årsgammal
gris.
— Du kan ju börja nu, säger han.
Och i skenet från den flammande brasan läser jag
den dystra sagan om Våg-Jan och hans resa till de
glömdas land, så som jag efter hörsägner upptecknat
den.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
