Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ur Kolvaktarens visor - Slagsmål
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
101
sunt förnuft hade gripit flocken. De sprungo några
steg bort och gingo sin väg.
— Men kommer han efter oss, då må det vara
hänt, sade en röst i hopen. Och ingen hade något
att tillägga. Ensam stod Grillen kvar på den blodiga
platsen.
Han sänkte kniven och stirrade vilt omkring sig,
varsnade något ljust bakom ladugårdslängan och
raglade dit. Då var det ljusa försvunnet och han
vände tillbaka till stugan. Där stod ännu dörren
öppen och genom den föll som förr månskenet in
och lyste på något rött bredvid en orörlig kropp i
ett hörn. Grillen stannade i dörren, stirrade på
kroppen, på den tomma spiseln och på blodet, vacklade,
svor till, tappade kniven, stupade över tröskeln och
vart liggande där han låg.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
