Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Det kallas vidskepelse - När Djävulen for ner i Vessman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NÄR DJÄVULEN FOR NER
I VESSMAN
»När numera framlidne skogvaktaren Boberg var
fjorton år gammal, sysselsatte han sig en
lördagskväll på ett potatisland där potatisen var upptagen,
och arbetet bestod i att han trädde kvarlämnad
rutten potatis på en käpp och slungade dem ut i
sjön. Om en stund fick han höra ett dånande i
luften och jorden darrade och allt var förfärligt hemskt,
och då sprang pojkbytingen hem, för han trodde det
var åska.
Hemma på gården strök kattan kring
stormhattbuskarna med resta rygghår, och kalvarna vid
fägatan drynade så det lät som jämmer, och hönsen
hade hafsat sig in genom gödselgluggen för att vara
säkra, och järnpilen på taket svängde fram och åter
fast det inte blåste, och så stacks en gul, vissen hand
ut och stängde kökskammarfönstret. Det klirrade
gällt av spjäll som stängdes, kattan gnällde tills hon
blev insläppt av pojken, som gick tillbaka till åkern
när ingen vidare åska hördes av, för att kasta fler
ruttna potatis i sjön. Det var så roligt, när dom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
