Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
231
— sänt kan jag — och sen ska du inte somna utan
ligga och höra på mig. Jag har haft såna
förskräckliga drömmar nu en tid — och du kan veta att min
barndom var en början till en stor tragedi — en stor
tragedi, hör du!
Flickan hade själv börjat klä av sig, nu mycket
lugnad. — Jaså, du är en av dom där tokarna,
hånade hon, tusse lilla mitt då — är du olyckligt kär ?
Hon kastade av sig underplaggen, drog på sig en
smutsig tröja och kröp ned i sängen.
— Var det inte det jag tänkte, jublade David. Hon
är en skarp psykolog den här — vet du vad en skarp
— nej det vet du inte —
Hon gäspade. — Tusan vad du är lärd med.
Student, va?
— Det gör det samma — alldeles det samma,
bara du inte somnar, och så vill jag inte att du ska
svära heller.
— Är du riligiös också?
Han satt på sängkanten med ett dricksglas punsch
i handen och tittade helt vänligt på henne. Hela
rummet började dansa för hans ögon. Han tyckte att
han älskade flickan som låg i sängen. Han fick nästan
tårar i ögonen, men han bara fortsatte att dricka.
— Nu skall du veta att jag har ett alldeles
förbannat gott hjärta, sade han hänförd. Om jag inte
vore så lusfattig skulle jag skänka alla, alla dina
kamrater var sina femtio kronor i denna natt! Och
dom allihop skulle bara ligga och höra på mitt livs
historia, för nu, ser du, skall jag berätta hela mitt
livs historia!
Han hade blivit sentimental under sitt häftiga rus
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
