- Project Runeberg -  Dan Anderssons samlade skrifter : minnesupplaga / III. Romaner /
251

Author: Dan Andersson With: Torsten Fogelqvist
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

251

finna det konstigt att han städade just nu. Men den
gode mannen var tydligen van vid åtskilligt, han
kiev lugnt över dammborsten och sophögen, satte sig
i sängen, stack ett stycke tobak i munnen och lade en
tidning utbredd framför sig att spotta på.

— Väntar du främmande? frågade han sömnigt.
Och David fann att han måste röja en del av sin
hemlighet, annars var han inte övertygad om att de
finge vara ensamma. — Jag väntar en flicka hit i
morgon klockan två, svarade han nästan blygt, en
bekant, för resten en anständig — en anständig
familjeflicka som händelsevis är i stån.

— Ja, dom är värst dom, sade Husfadern
allvarsamt. Emellertid ska jag varna grabbarna, så kan du
ta nyckeln på insidan, så får du vara ostörd. Det är
för resten — han lade sig ner och tittade stint i taket
— eget att — det var klockan två, du sa ? — eget att
jag alldeles kommit ifrån det där — jag har inte
haft ett fruntimmer häruppe på ett helt år, ända sen
den där finskan slutade. Jag är inte sådan, jag —
men vad tusan är det med däj ? Är du sjuk? Har du
feber? Du ser ut som ett lik! Du är kär, förstås.
Husfadern vände sina milda ögon mot David och strök
sitt bruna skägg. Det är eget när en är kär. Jag hade
en käresta en gån g, en enda gång, det är eget att
vara kär. Jag kunde inte äta — eller rättare, det
gjorde ont när jag sväljde, det satt en klump i halsen
jämt och bröstet kändes hopkramat. Inte sov jag,
inte åt jag, men si supa, det kunde jag. Är det inte
eget?

— Jo mycket. David fraktade undan soporna och
ordnade bädden på golvet, tog av sig rocken och

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 19:19:23 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/dansamsk/3/0255.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free