- Project Runeberg -  Dan Anderssons samlade skrifter : minnesupplaga / III. Romaner /
256

Author: Dan Andersson With: Torsten Fogelqvist
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

256

kropp som en gördel under det den döendes stövlar
sparkade upp jorden och ljungen runt om och bröstet
hävdes. Hans ansikte blev så skönt i döden, David
böjde sig ned och såg in i ögonen, han såg hur de
vidgades, de blevo som ett par mörka portar, genom
dem skymtade paradiset. Det var Ziri.

Hand i hand sprungo de igen, genom stora
asp-skogar, vars grenar slogo dem i ansiktet, över
brinnande risland där svarta karlar sprungo och
flåsade med granruskor i händerna, över hällar så heta
att deras fötter brändes, genom byar, över åsar,
kärr och tjärnar, genom städer där mörkhyade
soldater postade i gathörnen och skott smällde. Husen
ramlade, taken rämnade och vräkte sig ut över
gatorna, granater fräste på torgen, vidare, vidare,
fortare, fortare! skrek Ziri. Tao har vaknat, Tao
kommer och dödar vår kärlek! På alla sidor om
vägen rann blod, jorden skalv och dånade, mitt i
larmet kom ett expresståg körande, det stannade, de
stego in i vagnen, det satte sig i gång, de voro
räddade, de sjönko ned på en soffa och höllo flämtande
varandras händer, hårt, hårt, aldrig skulle de skiljas
mer. Tåget bestod av en enda vagn, så lång, att dess
bortre del försvann i fjärran, och där långt ifrån i
dunklet kom konduktören. Han var liten som en
dvärg, han växte när han kom närmare, det var hans
barndomsvän som skjutit sig, han kom ännu
närmare och drog sin kniv — Juskus-Lars. Sakta som
en spindel kröp han inpå dem. — Det är Tao, skrek
Ziri. Orgeln brusade igen, tåget stannade och de stego
ur. På plattformen möttes de av hurrande människor
som viftade med stora kvastar av astrar och azaleor.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 19:19:23 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/dansamsk/3/0260.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free