Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
285
dödsaningen, och har jag bara blivit en vanlig
kurti-sör, en simpel kvinnoj ägare ?
Och just nu kom en tanke för honom som ej
plägat honom på länge: hur far och mor hade det.
Svulto de, sä där halvt om halvt, ledo de brist, och —
det allra värsta? Bad far för honom? Trodde de att
han låg däruppe i stugan vid A sanders ås och läste
och skrev? Hade Nilenius varit där och funnit kulan
tom, och hade han sedan gått direkt till Davids
föräldrar och berättat att fågeln flugit ut? Bacl far —
för — vällustingen? Tänk om far och mor visste!
Gud hjälpe oss, de skulle aldrig få veta det! Här
fanns ingen Nilenius som i minsta detalj bevakade
alla hans vägar.
Drucken till hälften, började han bli vek till sinnes,
han rev ett blad ur anteckningsboken och började
med blyertspennan ett brev hem. När han skrivit en
stund, påminde han sig att han en gång förr rivit ett
blad ur anteckningsboken. Det var på "Konungen’’,
Lisa hade skaffat ett kuvert. "Ända sen i går natt kan
jag ej leva utan er–"
Han stoppade ner anteckningsboken, skrynklade
till brevet hem och kastade det på golvet. Där kom
Lisa!
Hon var klädd så att det skulle föreställa elegant
i kappa och muff och bredbrättig filthatt, och hon
gick genom lokalen fram till hans bord med en
löjligt drottninglik gång. Allt flera gäster hade
kommit till och hon bekikades från tre håll av stirrande
ögon ur ovala, blanka, röda, intetsägande ansikten.
David visste vad de tänkte om henne, men det
kvittade honom lika. Man kunde inte frångå att hon var
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
