Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
68
uttjatat, gammalt och banalt och vedervärdigt! Alltid
samma, samma historia! Men nu skulle han inte
överila sig, inte bråka, inte ställa till skandal. Vad hade
han för rätt därtill? Djupt inne i sin själ hörde han
en röst:
— Hon är ändå inte sämre än du!
Sämre eller bättre, det var inte frågan om det. Nu
var det frågan om huruvida han skulle bli avsatt,
skjutas åt sidan, få en fiende som kom och gick i
hans hus under hans bortovaro, det var frågan om
han kunde ha nerver att sitta mitt emot sin hustru
vid frukostbordet i morgon, äta, dricka kaffe, vara
vänlig, ta allt till godo, berövad sin hustru och ändå
försörja henne, föraktas allt mer och ändå arbeta
för — dem alla. Kunde han detta — då hade han
sannerligen krafter. Kunde han också fördraga att
få små gliringar från vännerna att han fått en vän
i huset? Å, han var inte dummare än att han visste
att allt giftet så småningom skulle serveras honom, i
det fallet var världen sig lik sedan grottmänniskans
dagar.
Willen var en hjärtegod och klok man, men det
här översteg hans förmåga att finna utvägar. Och
så var det det att han alltjämt tyckte att han
förtjänat detta.
— Detta har jag förtjänat, mumlade han. Och så
sjönk han ihop, höll huvudet i händerna och stönade.
— Hon hade inga krogar att gå på — hon måste
ta emot honom hemma — du vet icke om de
tilllåtit sig någonting — och i alla fall är hon icke sämre
än du!
Plötsligt for han upp. Detta var bara ömklig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
