- Project Runeberg -  Dan Anderssons samlade skrifter : minnesupplaga / IV. Posthuma noveller /
176

Author: Dan Andersson With: Torsten Fogelqvist
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

176

förakt mot den stora ondskan och hjärtats glädje
mot det lilla vackra, det myckna vackra. Du skall
vara brutal och som sten, när du går genom livet,
och ändå skall du gömma en glädje i ditt hjärta över
att få leva. Ty hör!

Och han tog fiolen och spelade deri fjärde sången,
och den var skälvande full av spelmannens kärlek till
alla de fula, de onda och de dumma. In i rummet
vältrade en flod av sång, och sången var full av
medvetande om brott och synd och illvilja, den visste av
allt detta, men den bar upp det, virvlade om det, och
si, det vart en stor, stark glädje av allt detta, och
det fyllde hjärtat med mod och tillförsikt, när den
stora mörka natten steg ut över bergen och byn och
de onda människorna.

Och slutligen sjöng han denna sång:

Genom mörkret i ditt ensamma hjärtas hus
skall glädjen skina som ett klart, klart ljus,
och högt över onda och goda skall du se,
hur vår Herres stjärnor i evighet le. —

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 19:19:40 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/dansamsk/4/0180.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free