Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
252
sade ungefär följande, under det den gamle
rödbru-sige kaplanen snöt sig tre gånger i förskräckelsen,
ångestfullt sneglande på Björnström:
— Timmerflottaren Vilhelm Asp — har gått hem
till sina fäder, djupt sörjd och saknad av — av —
släkt–kamrater — och förmän. Vile Ville i fred
under det som klockorna spela och solen skiner–
farväl, Ville.
Nå, det blev inte så farligt som vi trodde. Men
föreställ däj min häpnad när den glade Björnström
plötsligt tar upp flöjten ur fickan, sätter ihop den
elegant och yrkesmässigt, för den till munnen och
låter oss höra en högtidlig psalm. Vi fruktade
spektakel, men Björnström blåste så felfritt och med en
sådan skälvande timbre, att till och med prästens
ansikte blev en smula ljust. Han kände sina
skogsmän, och förargades icke. Men han hann knappt gå
ifrån graven, så att han inte hörde det, förrän
Smålands-Nisse utbrast:
— Jäkla Björnström — du skulle egentligen blitt
klockare, du!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
