Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
256
Gustavsson stiger upp och tar korgen med stolt
min. Han sätter den på skrivbordet och tar åt
portmonnäfickan med en grävande rörelse och kroppen
ansträngt framåtböjd. Felixina går ut med barnet. De
övriga ungarna stå i en tät ring kring skrr^bordet, alla
med ögonen stint stirrande på korgen.
Gustavsson: Det var tjufem öre stycket han skulle
ha ? Har han fått fatt på många ?
Gubben: Fem klossor och tre årmar. Dä ä inte gott
å få tag i årm nu, ska ja säja. Dom springer just int
i vägen för en.
Gustavsson: Fem grodor och tre huggormar, det
blir jämnt två kronor. Har han fått tag i hanar å
honor ?
Gubben: Det vete fan. Två utåv dom sir ut som
dom vor olika befuntade, men den tredje sir ut å
vara utan begärelser. Å va klossorna beträffar så
förstår ja mäj int på den saken, dom har ja alltid tänkt
va honor allihop. (Tar emot tvåkronan.) Tack ska han
ha. Ja, ha jö då, å lycka till. (Går ut, men stannar i
dörren). Ska dä bli te avels?
Gustavsson, överlägset: Kanske det.
Han stänger dörren efter gubben, makar undan
barnskaran och tar korgen som han ställer i ett hörn.
Så öppnar han dörren och makar de protesterande
ungarna ut i andra rummet, stänger otåligt och sätter
sig återigen vid bordet, sneglande på korgen och
muttrande för sig själv.
— Satans gubbtjyv! Jag hade alldeles glömt det
där. Stod jag inte på försommaren och höll en
levande orm i handen och gubben vart så förskräckt, så
jag skulle bräcka till honom en smula och sa att jag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
