Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Dikter - Kung Brännvin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
25
Två ansikten hade du, konung, ett i kärlek mot
himmelen vänt,
och ett som var upplöst av gråt och av världens
smärta förbränt.
Åt andens stackare gav du ett yxhugg i ryggen
blott,
och ett stänk av den eviga glädjen åt den som
mycket förstått.
Jag smädar dig högt för de mjuka och små du
kysste och slog ihjäl,
för det du var bordsgäst hos röda och dästa — för
de många utan själ.
Och nu är du beredd att gå ut från vårt land och
de feta ropar dig kvar,
för deras räkning jag skrattar högt om du ock till
helvete far.
Väl ofta du skänkte ett knippe av liv åt den som
var femfalt död,
och ofta du slog en fattig man och stal den
bekymrades bröd.
Åt den, som var mera en själ än en kropp gav du
rosor och glädjens gråt —
och slog honom hårt, men hans arv ifrån Gud, hans
dröm kom du aldrig åt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
