Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Dikter - Milrök
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Den glöder ändå där nere, den bränner sig längre ner,
och gräver sig ut och flammar i natten, när ingen ser.
Så glöder, så brinner en mänska av hat, av hopp och tro,
så går från djupet små rökmoln och somna i skogarnas ro.
Så stiga den gömdes visor ur jord och bränder fram,
och smyga sig drömmande ut över urbergets trasiga kam.
Det hela är röken bara av en ande som trotsar och ber —
det är grått, det är släckt, det försvinner, det är milrök — ingenting mer.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
