Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Dikter - Aska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
50
IV
Varför tala om död när vi leva ännu? Det är gott,
att ännu vi se
än med barnets tacksamma ögon och än med
hjärtan som ej kunna le
mot remnande moln då åskan går, mot stjärnor och
rosor och sol
och än vilja häda och än böja knä vid Den
Okändes konungastol.
V
Ty en hemlighet är allt vårt liv,
sol lyser där natten gått,
och barn växa upp över multnade ben,
där fädernas slaktning stått.
Mina ögon ha fröjdats åt solen
och min mun har mot våren lett,
men mitt hjärta längtar mot ängder
dem intet öga sett.
VI
Hur kan jag då vandra härnere,
när rymden av stjärnljus är full,
i städer bland stinkande gränder,
när himlen har gator av gull.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
