Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Romanfragment - Vägen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
97
och jag har familj och fem barn. Och jag hade
skulder, men jag gnodde så jag klarade växlarna
var månad och . ..
— Och så sade dina kamrater att du börjat bli
kapitalist och att du själv var likadan som
arbetsgivarna . . .
— Det är klart — det är klart — men tror du mej
om jag säjer, att jag arbetade inte för att bli rik,
jag skulle den dag jag såge att här kunde
genomföras en sådan sak som kommunismen — fast jag
inte svär på att detta är medlet — men kanske
det numera är det enda, som är värt ett experiment
— den dagen sir du som försöket kunde göras —
tror du inte, tror du inte, David, att jag skulle ställa
allt mitt till organisatörernas förfogande ?
David såg upp och ryckte till. En gång förr hade
han sett dessa ögon flamma med samma glans, på
en gång drömmande och svärmiska med stadigt
brinnande låga hade han sett glansen av på ett möte
en gång där den unge skomakargesällen hade hållit
föredrag om Bakunin. Han mindes ännu det enkla,
okonstlade och anspråkslösa tal han hållit, så fritt
från högfärd och så blygsamt men så fullt av denna
underliga eld, som är densamma hos Franciscus och
revolutionären bara den kommer från samma djupa
källor. Man behövde bara se den unge Vessbergs
barnsliga anlete flamma och brinna för att tro på
honom.
— Men en sak, sade David i det han smugglade
undan Bhagavadgita i fickan och tog emot den
erbjudna cigarretten, en sak du, du sätter allting i
det förflutna, du säjer jag arbetade, jag stred, jag
7 — Dan Andersson T"
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
