Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fragment ur Den Underbara Byttans berättelse - Det stora självhjälpsmötet och den gamla liggsoffans levnadssaga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
150
— Rädda mig, så ska jag suga blod ur Ping-Ping
för din räkning.
— Hur ska jag kunna rädda dig, har jag ju sagt!
Om du simmar ideligen åt vänster och hela tiden
hoppar rakt fram, kanske du kan kravla dej upp. Om
du nu vore en loppa, kunde du ta ett skutt, men låt
oss inte tänka syndiga tankar. Om nu Ping-Ping
kunde lösgöra dig från fosterlandet ett tag så kunde han
ha något att skriva om, fast det kanske inte är så
osvenskt att drunkna på det där viset som du tror.
Men det är synd om dig, ty du är så ung och du har
ändock mottagit undervisning av mig, du har lånat
mina glas .. .
— Stå inte där och babbla — aj — hallåh — oj,
hjälp, hjälp, hjälp . . . jag sjunker — jag sjunker —
jag sjunker. . .
Hon hade redan sjunkit, när Purpurpanna
upptäckte ett pappersgryn, som hon sparkade ut i det gula
havet. Men Rödskålla fick bara upp sitt huvud en
enda gång, och då viskade hon hest:
— Ett ord innan slutet kommer — är det här ett
fosterland ?
Men Purpurpanna var redan på väg ut mot
kommodluckan. Hon stannade i en springa och kikade ut
på Ping-Ping, som satt och skrev. Hon makade på
glasögonen, spottade och tittade. Intill skymningen
satt hon stilla där ooh gned och slipade och fejade
sin snabel, sneglande lömskt på Ping-Ping,
— Bracka! fräste hon och stack ut huvudet.
Bracka! Skriv du om ditt fosterland, men vågar jag
livet för det ska jag också ha mat!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
