- Project Runeberg -  Dan Anderssons samlade skrifter : minnesupplaga / V. Efterskörd av vers och prosa /
199

Author: Dan Andersson With: Torsten Fogelqvist
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Noveller - Slipstensdragaren

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

199

fräsa, men hon kan dock icke undgå att bli våt. Tage
Timm försökte vid tolv års ålder att fräsa ifrån sig,
men hans krafter stodo honom icke bi i den kampen.
Egendomligt nog kunde han lära sig katekesen och
läste för prästen, och sedan var han ju stor och skulle
arbeta för sitt uppehälle eller också döden dö.

Han var liten och späd till växten. Hans ansikte
var liksom överdraget med en slöja av fånig
förlägenhet närhelst man talade till honom. När därför
Per Kareli, som slipade alla fattiggårdens liar under
slåttern, anställde honom som slipstensdragare, såg
han sällan åt Tage för att inte förargas lika mycket
över hans stirrande ögon och dreglande mun som åt
hans andfådda flåsande, när den väldiga
smidesjärns-veven gick runt, runt.

Slipningen av liar under slåttern innan maskinerna
kommo i bruk var något av det mest ansträngande
av alla arbeten, det vill säga för den som drog veven.
Den store, robuste Karell uppenbarade sig varje
morgon vid slipstenen i sin blodröda skjorta och sin
halmhatt, butter och tvär och inom sig svärjande över de
fyra tolfter liar som hängde i liträet på baksidan av
logväggen. Vartenda ett av dessa eggjärn hade på
vardera sidan av eggen en ettrigt grön rand, tydande på
att de dagen förut gått genom gräs och voro slöa.
Tage Timm bar vatten i hon från brunnen och ställde
sig vid veven, slö och ängslig på en gång, medan
Karell tog ned den första lien och synade den med
grinande mun. Även Tages rödaktiga ögon sneglade
upp på den sju decimeter långa, grönskimrande eggen,
ty han hade lärt sig att om det var stenhugg i den så
krävde den lien tre och fyra gånger så lång tid att

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 19:19:59 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/dansamsk/5/0203.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free