Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 2. Genombrottet 1870-71
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GENOMBROTTET 1870-71.
11
Pio, fick hjälp af två andra män Brix och Geleff; i
september 1871 bildades »internationalens danska
arbetarförening», som trädde i förbindelse med internationalens
öfverstyrelse. I Köpenhamn, där medlemsantalet blef stort,
delades föreningen i underafdelningar efter yrken. Rundt
omkring i landet drefs en ifrig agitation med talrika
möten. Folket strömmade till för att höra om detta
nya märkliga parti, och ganska många slöto sig till den
nya rörelsen.
»
Så utbröt i april 1872 en stor murarsträjk i
Köpenhamn. Då den varat en månads tid och nöden
blifvit stor, utlyste Pio, Geleff och Brix ett stort folkmöte
på Köpenhamns Fælled» (en slätt omedelbart utanför
staden). I uppropet hette det om murarsträjken: »Vår
mäst oresonlige och hätske motståndare, redaktör C. Ploug
säger i Fædrelandet’, ’att samhällets väl kräfver, att detta
försök utfaller sålunda, att arbetarna komma till bättre
insikt om sina egna inträssen’, det vill med andra ord
säga, att han uppfordrar murarmästarna att låta sina
lärlingar svälta ihjäl, så att inte de andra handtvärkarna
och arbetarna skola få mod att söka förbättra sin ställning.
Skola vi då som lamm låta oss föras till kapitalets
slaktarbänk? Nej, det kunna Köpenhamns arbetare icke vara
betjänta med! Låt oss därför samla oss. Regeringen
brukar ju jämt och samt hålla revy med dem af sina
undersåtar, som den vid första gifna tillfälle vill offra
på krigsgalenskapens altare för att tillfredsställa sin
ärelystnad. Låt oss då en gång mönstra alla fria arbetare,
alla som vilja hjälpa oss i striden mot kapitalet; vi skola
då lära känna vår egen makt och våra fienders svaghet.
Samlade i tusental skola vi framställa våra fordringar och
lära hvarandra att hålla enigt ihop, tilldess segern är vår.
Men ni, guldets dyrkare, de fattigas utsugare! Er vilja
vi än en gång tillropa: Ni ha under årtusenden skänkt
i åt oss
en bitter lifsdryck; akta er nu, måttet är fullt.
Låt det icke komma en enda droppe till, äljest rinner
det öfver.»
Hela denna rörelse väckte i de tongifvande kretsarna
i Danmark den största förfäran. I den konservativa
prässen öfverhopades socialdemokraterna med de våldsammaste
angrepp. Det var kommunen än en gång, hette det. Det
skulle leda till dråp och mordbrand, här som i Paris, om
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
