Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 4. Stridens höjdpunkt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
32
STRIDEN OM DEN DANSKA STATSFÖRFATTNINGEN.
hus blifvit sönderslagen. Med anledning häraf dömdes
en bonde till 4 och en bondflicka till 3 månaders fängelse.
Till allt annat som fyllde denna tid med bitterhet och
misstämning öfver hela Danmark kom slutligen, att
fabrikörerna inom smeds- och maskinfacken funno tiden
gynnsam att rikta ett slag mot sina arbetare. Detta medförde
en 4 månaders lock-out. Arbetarna understöddes med
pänningbidrag från vänstern i hela landet, men måste dock i
hufvudsak ge vika.
Det var sålunda under en bitter och upphetsad stämning
som riksdagen sammanträdde hösten 1885. Vänsterns
ledare voro ej fullt ense om, hvilka medel man skulle
använda. Den danska vänstern ville besvara provisoriet med
att genast afslå finanslagen för följande året; Hörup däremot
uppmanade att gå försiktigt tillväga och behandla
finanslagen på samma sätt som vanligt. Man valde det första
sättet.
Ministären började med ett steg, som af vänstern
uppfattades som ett nytt grundlagsbrott. Estrup förklarade
nämligen, att han ej ville framlägga den provisoriska
finanslagen för folketinget förrän första behandlingen af nästa
års finanslag var afslutad. Vänstern svarade genom att
låta en af sina medlemmar framlägga både den
provisoriska finanslagen och den provisoriska gevärslagen. Estrup
tillkännagaf, att regeringen ej skulle taga någon hänsyn
till detta; dessa lagförslag vore ej framlagda, förrän
regeringen själf gjorde det. Berg förklarade i
egenskapaf talman, att detta var ännu ett »angrepp på
folketingets grundlagsenliga rätt». Behandlingen fortsattes utan
hänsyn till ministärens protest, och de två provisoriska
lagarna förkastades; regeringen brydde sig ej härom.
Därefter framlade Estrup förslaget till det följande
årets finanslag. Det skilde sig från alla föregående
däruti, att det äfven upptog anslag till Köpenhamns befästande.
Vänsterns ordförande, grefve Holstein-Ledreborg, föreslog,
att man ej skulle inlåta sig på någon förhandling därom.
»Hvad folketinget säger,» yttrade han, »betyder
ingenting. Regeringen har fullständigt satt sig öfver
folketingets nej, därför är hvarje värklig förhandling omöjlig,
ty den ena af de parter, som skulle förhandla,
förhandlar ej utan dikterar.» Därefter förkastades förslaget med
77 röster mot 21.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
