Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kolvaktarens visor - Min väg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
33
Jag önskar jag vore som vintern kall,
kunde andas med frost som natten,
men jag vet att om kärlek jag tigga skall,
som en sjukling tigger om vatten.
Och ljuvt är att höra i vinden
viskas sitt eget namn,
att smeka den hetaste kinden
i den starkastes farliga famn!
Ty vet, att jag girigt tar vad jag får,
det må bära — bära eller brista.
En slav av mig själv, lik en träl jag går
att spika min frihets kista.
Ty du kunde bli mor, min kära,
för étt rus som kommer och går. —
Det är synd om kinder så skära
skulle bleknas redan i år.
Nu kommer du, fyllig, varmblodig, stark,
din drömväg i spökenas timma. —
Fullmånen vaktar över hårdfrusen mark —
stjärnorna, stjärnorna glimma!
Dati Andersson. II.
3
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
