Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Svarta ballader - Purgatorium
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
138
Din röst är en lögn, ditt land en sump,
som rinner till eländets äng,
din tröst är ett sken från en evig eld,
och din bädd en glödande säng.
Men jag g!år till en plats som du aldrig sett,
och dit vägen bär emot —
jag går att bikta min innersta synd
i natt vid korsets fot.
Jag gick och vägen var hård och lång,
och jag kände jag lidit nog,
när vid nattens slut jag irrat mig ut
ur berglandets suckande skog.
Och allt var frid och ny var all tid,
i en morgon av glimmande ljus,
och min väg var en äng där i rosor höljts
allt grovt och besudlat grus.
Och korsets herre regerade där
med sin vithets lågande hand,
hans klädnad lyste var syndare väg
i sol över paradisstrand.
Och min mördaredräkt för en vårens fläkt
i trasor revs och föll ned
och konungen lyfte sin härlighets hand
och sade stilla: bed!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
