Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Svarta ballader - Angelika
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
140
ANGELIKA.
Jag hörde basunen ropa, jag hörde orkanens sus,
och jag gjordade mina länder och steg upp ur
gravens grus,
i glansen av solen svällde mitt bröst, min arm vart
stark och fin,
och österlandens ljuvliga vind göt i mina ådror vin.
Från valven öste de varma regn, mina trasor sköljde
de,
och nya ögon öppnade jag att domedagsglansen se.
Och med mig var min Angelika, som jag älskat och
älskat så,
men som på grund av ringa stånd jag ej var värd
att få.
I trettio dagar väntade vi, men turen dröjde ändå,
och vi njöto av jordens nya vår och av himlens
gamla blå.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
