Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Efterlämnade dikter - Till min längtan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
175
TILL MIN LÄNGTAN.
Du är livets bröd och vin och du är drycken som
kan döda,
från det gamla ur det gångna i mitt blod du
droppat ner.
O, du läker deras fötter som bland törnena förblöda,
du är sändebud till honom som i ensamheten ber.
Vart du för mig vet jag icke, om till djup, till
himlar höga,
men du viker ej ifrån mig förrän jag är stoft och
mull,
förrän tung och kylig jord har täppt igen mitt
brustna öga,
förrän sövd av dina sånger jag på vägen stupat
kull.
Du är min, o drottning Längtan, aldrig tröttnar du
att kalla
och att tyst och heligt stilla vid min bädd i natten
stå.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
