EN KLAGOLÅT ÅR 1916. Det är en konst, så k vad cn skald, att dö men ock att leva, han hade rätt, vi leva nu som sagans Genoveva. Ej finns det mjöl, ej heller smör och ej en saffransf läta ; vår mage få vi vänja av och1 sluta med att äta. Livsmedelsboken, som jag fick, här alls ej illa farit, ty den är lika ren och klar som den från början varit — visst sökte jag cn encla gång att komma fram till fronten, men jag blev klämd1 och! åkte bort till andra horisonten. Min gamla katt är tjock och fet, och jag på honom blänger, hän skall nog bli en präktig stek, när han på spettet hänger.