men akta dig och titta ej i lådans runda håi, ty apan är ej ännu spak och1 ingenting; hon tål 1 Hon uti frihet leva fått och ingen henne agat; sin herre har hon sönderklöst, så ofta hon behagat. Hon koketterar* kråmar sig och jämt för spegeln står, en bortskämd varelse hon är och ohandterligt svår.» Fru Kalson vart förtjust och glad och livligt intresserad — var apan elak, kunde hön med tiden bli dres­ serad. Men tänk, att frun för Kalson ej i hålet titta fick. hon ville endast kasta in en enda, liten blick. Herr Kalson med ett listigt grin gick ut att rocken skaka, då hörde han en väldig duns och skyndade tillbaka, men ack — fru Kalson svimmat av och blek på golvet låg — det var sin egen spegelbild, som h|on i hålet såg ! — 93 —