Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
anse såsom ett ”vildt växande ogräs i Guds trädgård.”
Vi behöfva blott erinra om våra hedniska förfäders myt
om Ask och Embla, den grekiska om Prometheus,[1]
däri vi återfinna å ena sidan den förnuftslösa varelsen,
å den andra den skapande Guden, som gifver lif och
förnuft. Att häri, om ock under aningens och mytens
form, återfinna den rationalistiska filosofiens läror, livilka
med Darvins stå i full öfverensstämmelse, bör ej förvåna
någon, som känner människans natur och egenskaper.
Intet kan nämligen vara föremål för vårt förstånd,
vår medvetna uppfattning, som ej förut varit
det för vår känsla och föreställning. Men är Darwins
lära förenlig med den rationella idealismen, och
tillägger denna verldsåskådning åt hvarje människa
en evig och fult personlig tillvaro såsom en idée hos Gud,
i hvilken människan lefver det lif, livad detta lifvet ingår
såsom ett underordnadt moment, så är väl ej så
”svårt att inse, huru man, i enlighet med den Darwinska
åsigten, skulle kunna tillskrifva människan odödlighet.”
Huruvida en sådan bör anses tillkomma äfven
djuren, är en annan fråga, med hvilken vi här ej behöfva
sysselsätta oss, och vi anmärka blott antydningsvis,
att denna fråga måste framställa sig i en ny dager
då man inser, att den förnuftslösa naturen i själfva
verket är ett fenomen i och för en ändlig uppfattning
af en i sig andlig och fult personlig verklighet.
Med lärorna om syndafallet, fördärfvet och återlösningen
m. m. har Darwins åsigt intet att skaffa, eme-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>