- Project Runeberg -  Databehandling / Nr 9, 1967 /
21

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Dataöverföring: Datatransmissionärens intryck av USA, av Olle Dopping

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

centrala register kan sedan sändas
vidare på mindre bandbredd till en
större central datamaskin.

I USA används en hel del
specialterminaler, som vanligen innehåller
fjärrskrivmaskiner jämte speciella
knappsatser. Ett exempel är en terminal som
har utvecklats för en hotellkedja och
används för rumsreservationer. Under
det att t. ex. gästens namn slås in på
fjärrskrivmaskinens tangentbord, slås
vissa andra uppgifter, t. ex. önskemål
om enkel- eller dubbelrum, in på
specialtangentbordet. Genom att
knapparna på specialknappsatsen är
märkta på ändamålsenligt sätt uppnår man
ett slags styrning av
terminaloperatörens arbete, så att han eller hon inte
glömmer att slå in någon uppgift.

Motsvarande effekt kan man uppnå
med universalterminal, om man låter
datamaskinen föra en dialog med
terminaloperatören. Om t. ex. denne i sitt
meddelande har glömt att uppge om
enkel- eller dubbelrum önskas kan
datamaskinen via fjärrskrivmaskin eller
bildrör fråga operatören vilket antal
bäddar som önskas. Därför kan man
väl anta att floran av terminaltyper inte
kommer att växa lika raskt som
antalet terminaler.

En mellanform mellan datatransmission
och telefoni är taligenkänning. Till
skillnad från vad som tidigare har
behandlats är taligenkänning ingenstädes i
praktiskt bruk, men man arbetar på
problemet vid olika laboratorier. Om
man kan få en teknisk anordning att
känna igen vissa talade ord, t. ex.
räkneorden från noll till nio, har man
därigenom fått en anordning som
möjliggör inmatning av digitala data via
en vanlig mikrofon, t. ex. en sådan
som sitter i en telefonapparat. Man
arbetar med anordningar som skall
vara självlärande och alltså
automatiskt anpassa sig till talvanorna.

En mycket speciell form av
taligenkänning är röstidentifiering. Därvid
spelar det inte någon större roll vilka
ord som uttalas, men väl vilken
person som talar. Rösten är inte lika
individuell som ett fingeravtryck, men
den kanske är ungefär lika individuell
som en namnteckning, och den tycks
vara svår att förfalska. Vid
kreditförsäljning och vid uttag från bank bör
man därför i framtiden maskinellt
kunna jämföra personens röst med ett i
en datamaskin lagrat mönster och med
hög grad av säkerhet avgöra om
personen är den som han eller hon ger
sig ut för. Det är tvivelaktigt om detta
skall kunna rubriceras som
datatransmission, men i varje fall är det fråga
om teleöverföring i samband med
databehandling.

Några ADB-tillämpningar
i samband med datatransmission



Message switching är ett system för
utväxling av telegram, där en
datamaskin spelar en central roll. Alla
telegram går till datamaskinen, som läser
av adressuppgifterna och sänder
telegrammen vidare så snart de önskade
linjerna blir lediga. Vid kö i maskinen
kan prioritetsregler tillämpas. Message
switching tillämpas av många företag
i USA. I Sverige används systemet
hittills bara av SAS, som har en
Univac 418 för ändamålet. Även
televerket väntas inom kort anskaffa
datamaskin för message switching.

illustration placeholder
Multipel access


Den mest uppmärksammade
ADB-tillämpningen i samband med
datatransmission torde vara multipel access
(MA) där flera användare vid olika
terminaler samtidigt kan använda en
central datamaskin. Speciellt i de fall, där
terminalerna består av
fjärrskrivmaskiner eller andra anordningar som
betjänas av människor, används ofta
termen time sharing, tiduppdelning.

Hittills har multipel access till
övervägande delen kommit att användas för
beräkningsändamål, inte minst inom
tekniken. Därvid låter man
personerna vid terminalerna själva
programmera datamaskinen med användande av
något lämpligt, konversationsvänligt
programmeringsspråk.

Datamaskiner av flera olika typer står
till förfogande för ändamålet. Bl. a. har
General Electric i USA 22 system av
typ 265, som används för multipel
access. I Europa finns det ett
maskinsystem, installerat i London. En av
terminalerna finns hos den svenska
telestyrelsen i Farsta.

Maskinsystemet GE 265 består av
universalmaskinen 235 i kombination med
den kommunikationsinriktade
datamaskinen Datanet 30. Denna
maskinkombination är relativt gammal och kan
inte användas för multikörning. Att den
ändå har blivit så populär och

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 19:24:34 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/databeh/1967-9/0023.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free