Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II. Jag börjar göra iakttagelser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
3i
jag resa mig upp och säga: »Åt fanders med Brooks
från Sheffield!» Skålen hälsades med kraftigt bifall
och med ett så hjärtligt skratt, att jag måste instämma;
och då skrattade de ännu mer. Kort sagdt, vi hade
mycket roligt.
Sedan vandrade vi omkring ute på berget och
slogo oss ned i gräset och sågo på saker och ting
genom en lång kikare — jag såg ingenting, när den,
sattes för mitt öga, men jag låtsade att jag såg —
och så vände vi om till hotellet för att intaga en tidig
middag. Hela tiden vi voro ute, rökte herrarne
oafbrutet — och att döma af lukten på deras rockar
ansåg jag, att de troligen gjort det alltsedan de först
fingo dem från skräddaren. Jag får inte glömma att
berätta, att vi gingo om bord på jakten, där alla
tre gingo ned i kajutan och sysselsatte sig med några
papper. ((Jag såg hur ifrigt de arbetade, när jag
tittade ned på dem genom det öppna takfönstret.
Under tiden lämnade de mig i sällskap med en
mycket hygglig ung man, som hade yfvigt rödt hår och
ofvanpå detta bar en liten blanklädershatt. För resten
var Kan klädd i en tvärrandig skjorta eller tröja, och
ordet »Skylark» stod att läsa i stora bokstäfver midt
på bröstet. Jag trodde, att han hette så och att då
han bodde på ett fartyg och inte hade någon dörr
att sätta sitt namn på, satte han det i stället på bröstet;
men när jag kallade honom mr. Skylark, sade han,
att det var jaktens namn.
Hela dagen lade jag märke till att mr. Murdstone
föreföll allvarligare och mera stadgad än de båda andra
herrarne. De voro mycket muntra och sorglösa. De
skämtade ganska fritt med hvarandra, sällan med
honom. Det föreföll mig som om han varit mera
beräknande och kall än de och som om de betraktat
hono|m med något af min egen känsla. En eller
ett par gånger lade jag märke till att mr. Quinion,
då han talade, förstulet såg på mr. Murdstone för
att förvissa sig om att denne icke var missnöjd, och
att en gång då mr. Passnidge — den andre herrn —
var alltför uppsluppen, trampade han honom på foten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
