Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II. Jag börjar göra iakttagelser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
II
»Den förtrollande —» började jag.
Min mor lade händerna öfver min mun för att
tysta mig.
>>Nej, inte var det förtrollande», sade hon och
skrattande. »Det kunde omöjligt vara förtrollande,
Davy. Jag vet bestämdt, att det inte var det.»
»Jo, det var det. ’Den förtrollande mrs.
Copperfield’,» upprepade jag tvärsäkert. »Och så Men
vackra’ —»
»Nej, nej, inte vackra, inte», inföll min mor och
tryckte åter fingrarna mot mina läppar.
»Jo, just ’den vackra lilla änkan’.»
»Sådana tokar, sådana impertinenta figurer!»
utbrast min mor och satte händerna för ansiktet.
»Sådana löjliga herrar! Tycker du inte det, Davy lilla?»
»Jag vet just inte det, mamma.»
»Tala inte om det för Peggotty; hon skulle
kanske bli ond på dem. Jag är själf rysligt ond på
dem, men jag vill helst, att inte Peggotty får höra
det.»
Jag lofvade naturligtvis att tiga, och så kysste
vi hvarandra gång på gång, och snart insomnade
jag djupt.
Då jag efter så många år tänker tillbaka på det,
förefaller det mig som om det varit dagen därpå,
som Peggotty kom fram med det öfverraskande och
äfventyrliga förslag jag nu skall omnämna. Troligen
var det dock först efter två månader.
Liksom en förut beskrifven gång sutto vi en
afton, då min mor var borta, tillsammans på tu man
hand, och Peggotty var som vanligt rustad med sin
strumpa, alnmåttet, vaxbiten och lådan med St.
Paulskatedralen på locket, jag med krokodilboken. Efter
att ihä sett på mig några gånger och öppnat munnen,
som om hon ämnat tala, men slutit den igen —
hvilket jag ansåg som gäspningar, annars skulle jag
blifvit orolig — sade hon helt inställsamt:
»Hör nu, lille master Davy, skulle det roa er att
följa med mig på en fjorton dagar och hälsa på hos
min brors i Yarmouth? Vore det inte trefligt?»
3. — Dickens, David Copperfield.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
