Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - IV. Jag faller i onåd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
II
något ord uttalades icke, och tiden då det bort uttalas
var nu förbi.
Vi åto middag ensamma, vi tre. Han tycktes
vara mycket förtjust i min mor — jag fruktar, att
detta icke gjorde honom älskvärdare i mina ögon
— och hon var mycket förtjust i honom. Af hvad
de sade, kunde jag förstå, att en äldre syster till
honom skulle komma att bo hos dem, och att hon
väntades samma afton. Jag vet inte, om det var
då eller längre fram jag kom under fund med, att
ehuru han icke var direkt engagerad i någon affär,
var han delägare i eller uppbar årligen någon andel
af vinsten i en vinhandel i London, med hvilken hans
familj varit förbunden sedan hans farfars tid, och
att hans syster också hämtade sina inkomster ifrån
samma håll. Jag nämner det emellertid nu.
Då vi efter middagen sutto kring brasan, och
jag som bäst funderade på hur jag skulle kunna
komma ut till Peggotty men icke hade mod att smyga
mig ut af fruktan att förtörna herrn i huset, stannade
en täckvagn vid trädgårdsgrinden, och han gick ut
för att taga emot gästen. Min mor följde efter, och
jag dristade mig också att gå med. Då vände hon
sig om i skymningen vid förmaksdörren, slöt mig
som så ofta förr i sina armar och hviskade till mig,
att jag skulle älska min nye fader och vara lydig
mot honom. Hon gjorde detta brådskande och
förstulet, som om det varit orätt, men hon gjorde det
likväl ömt, och så räckte hon ut handen bakom sig
och fasthöll min, tills vi kommo nära platsen där
han stod i trädgården. Där släppte hon den och
stack sin hand under hans arm.
Det var miss Murdstone, som anländt, och dyster
var den damen att skåda, mörk som brodern,
hvilken hon mycket liknade till röst och utseende; och
hon hade mycket buskiga ögonbryn, som nästan
möttes öfver den stora näsan. Bland de oförrätter, som
drabbat hennes kön, var omöjligheten att bära
polisonger en, och hon tog skadan igen på detta sätt.
Hon hade med sig två mycket skrymmande och hårda
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
