Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - V. Jag skickas hemifrån
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
handel och köpte ett ägg och en skifva randigt
sidfläsk. Alltsammans kostade inte fullt en shilling, utan
jag fick åtskilliga slantar tillbaka, så att jag tyckte, att
London var en mycket billig stad. Sedan förråden
blifvit inlagda, gingo vi vidare, och gatornas buller
och bång förvirrade obeskrifligt mitt trötta hufvud.
Vi passerade en bro — han sade mig visst, att det
var London Bridge, fastän jag var så dåsig, att jag
knappt fattade det — och till sist kommo vi till den
äldre personens bostad, som utgjorde en afdelning af
ett fattighus eller en välgörenhetsinrättning, hvilket
jag kunde förstå af steninskriften öfver porten, som
upplyste om att byggningen var upprättad för
tjugufem fattiga kvinnor.
Läraren i Salem House lyfte på klinkan till en
af de många små svarta dörrarna, som alla voro lika,
och alla försedda med en liten fönsterruta på ena
sidan och ännu en liten fönsterruta högre upp; och
vi gingo in i ett af de små husen till en af de fattiga
kvinnorna, som höll på att blåsa upp några kol för
att koka något i en liten panna. Då gumman fick
se läraren komma in, lät hon pusten falla ned mot
knäet och jag tyckte det lät som om hon sagt, »min
Charley!» Men då hon fick se att jag var med, reste
hon sig upp, gnuggade händerna, såg litet förlägen
ut och neg.
»Vill ni vara god och laga den här unga herrns
frukost åt honom ?» frågade läraren i Salem House.
»Om jag vill ?» sade den gamla. »Ja, visst vill
jag det.»
»Hur står det till med mrs. Fibbitson i dag ?»
frågade läraren med blicken på en annan gammal kvinna i
en stor stol vid elden. Hon såg ut som ett riktigt
kiädbylte, och än i denna stund känner jag mig
tacksam, att jag ej af misstag satte mig på henne.
»Åh, det är klent med henne», sade den första
gamla kvinnan. »Det är en af hennes svåra dagar.
Om elden råkade att slockna, tror jag verkligen hon
skulle slockna själf och aldrig komma till lif igen.»
Då de nu sågo på henne, såg äfven jag på henne.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
