Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - IX. Jag upplefver en minnesvärd födelsedag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
159
Han talade sällan till henne, aldrig till mig.
Undantagandes klockorna, tycktes han vara det enda oroliga
föremålet i hela detta orörliga hus.
Under dessa dagar, som föregingo begrafningen,
fcåg jag sällan Peggotty, utom då jag gick uppför
eller nedför trappan, ty då fann jag henne alltid nära
det rum där min mor och det lilla barnet lågo, och
om kvällarna kom hon alltid in till mig och satt vid
min hufvudgärd tills jag somnade. En eller två dagar
före begrafningen — jag tror att det var så, fastän
jag inte vet det, ty ingenting markerade tiden, och
alltsammans står så oredigt för mig — ledde hon
mig ditin. Jag minns bara, att under något hvitt
täckelse på sängen, omgifvet af allt möjligt rent och
friskt, låg hvad som syntes mig vara husets
förkroppsligade, gripande tystnad. Då Peggotty sakta ville
vika tillbaka täckelset, ropade jag: »O nej, nej!» och
hindrade henne.
Om begrafningen varit i går, kunde jag ej
minnas den bättre. Luften i bästa förmaket då jag gick
in genom dörren, den klart brinnande elden, vinets
färg i karaffinerna, mönstren på glas och tallrikar,
den behagliga tårtlukten, lukten af miss Murdstones
klänning och våra svarta kläder. Mr. Chillip är i
rummet och kommer och talar till mig.
»Hur står det till med master David ?» frågar han
vänligt.
Det kan jag inte svara på. Jag räcker honom:
handen, och han behåller den i sin.
»Ja, så är det», säger mr. Chillip och ler
ödmjukt fastän någonting fuktigt glänser i hans ögon.
»Våra små vänner växa upp omkring oss. De växa
så att vi knappt kunna känna igen dem, madame.»
Detta till miss Murdstone, som icke svarar.
»Vuxit till sig betydligt, inte sant ?» säger mr.
Chillip.
Miss Murdstone svarar endast med att rynka
ögonbrynen och stelt böja hufvudet. Mr. Chillip känner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
