Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - XI. Jag börjar lifvet på egen hand och tycker inte om det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
195
hon. Jag har sett henne falla i vanmakt klockan
tre vid ett besök af skatteindrifvaren, och klockan
fyra äta bröade lamkotletter och dricka varmt öl —
kalaset betaldt med ett par pantsatta teskedar. En
dag, då jag af en tillfällighet kom hem klockan sex,
fann jag henne efter en i huset nyss verkställd
utmätning liggande med nedfallet hår afdånad bredvid
spisen, naturligtvis med ena tvillingen vid sitt bröst.
Men aldrig har jag sett henne gladare än litet senare
samma afton, då hon smorde sig med griljerad kalf
framför kökselden och berättade historier om sin pappa
och mamma och deras tillställningar.
I (detta hus och med denna familj1 tillbringade
jag (mina lediga stunder. Själf drog jag försorg om
min frukost — ett bröd, som kostade en penny, och
för en penny mjölk. På en hylla i matskåpet hade
jag ett annat bröd och en ostbit, som utgjorde min
kvällsvard, när jag kom hem om aftnarna. Detta
minskade betydligt mina sex eller sju shilling, och
hela dagen höll jag till i magasinet och måste lefva
veckan ut på de pengarna. Från måndags morgon
till lördags kväll fick jag intet råd, ingen ledning,
ingen uppmuntran, ingen tröst, ingen hjälp, intet stöd
af något slag af hvem det vara månde, så sant jag
hoppas blifva salig.
Jag var så ung och barnslig, naturligtvis så föga
vuxen ansvaret för min egen tillvaro, att ofta, när jag
på morgonen begaf mig till Murdstone & Grinby,,
kunde jag inte motstå bakverket från i går, som till
halfva priset utbjöds vid pastejbagarens dörr, utan
använde därpå de pengar, som jag skulle haft att
betala min middag med. Då fick jag gå utan middag
eller köpa mig en bulle eller en skifva pudding. Jag
minns två puddingbodar, som jag delade mig emellan,
beroende af mina tillgångar. Den ena låg inne på
en gård nära St. Martinskyrkan — bakom själfva
kyrkan — och är nu alldeles försvunnen. Puddingen
i den boden var späckad med korinter och synnerligen
god, men dyr. För. två pence fick man ej större
stycke än för en penny tarfligare pudding. En god
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
