Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - XVI. Jag har blifvit en ny gosse i mer än en mening
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
293
Copperfield, jgöra dig till för Annie bakom
krusbärsbuskarna nere i trädgården.»
»Snälla mamma», sade mrs. Strong, »tala inte om
det nu.»
»iVar inte löjlig, Annie lilla», återtog hiennes mor.
»Om du skall rodna för någonting sådant nu, då du
är en gammal gift hustru, när skall du upphöra att
rodna för det?»
»Gammal?» utbrast mr. Jack Maldon. »Annie?
Nej, vet någon!»
»John, John», svarade soldaten, »gammal anses
man, när man är gift, Visserligen inte gammal till
åren — ty aldrig har väl hvarken du eller någon
annan hört mig kalla en tjugu års flicka gammal? —
men din kusin är doktorns hustru, och som sådan
är hon verkligen gammal. Det är tur för dig, John,
att din kusin är doktorns hustru. Du har i honom
fått en inflytelserik och välvillig vän, som kommer att
visa sig än mera välvillig, det spår jag, om du förtjänar
det. Jag hjar ingen falsk stolthet. Jag tvekar aldrig
att öppet erkänna, att det finns åtskilliga medlemmar
af vår familj, som kunna behöfva en vän. Själf var
du en sådan, innan din kusins inflytande skaffade
dig denne vän.»
Doktorn i sitt hjärtas godhet viftade bara med
handen som för att säga, att det var en obetydlighet
och rädda mr. Maldon frän vidare påminnelse om
sin förbindelse. Men mrs. Markleham steg dä upp
och gick och satte sig på en stol bredvid doktorn,
lade sin solfjäder mot hans arm och sade:
»Nej1, min bästa doktor, ni får ursäkta, att jag
betonar detta så särskildt, just för att jag känner så
varmt. Jag kallar detta min monomani, och jag kan
inte släppa den. Ni är en välsignelse för oss. Ni
är en gåfva från höjden.»
»Ah prat!» sade doktorn.
»Förlåt, att jag motsäger er», återtog den gamla
soldaten. »Då ingen annan än vår afhållne gamle
vän mr. Wickfield är närvarande, låter jag inte
nedtysta mig. Jag skall åberopa mina svärmoderliga rät-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
