Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - XVII. Någon uppenbarar sig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
3°3
Några andra nyheter innehöllo icke Peggottys
bref. Mr. Barkis var en god äkta man, sade hon,
fastän fortfarande litet noga; men, sade hon, fel ha
vi alla, och hon hade många själf — ehuru jag
aldrig kunnat upptäcka dem —, och han bad så mycket
hälsa, och mitt lilla rum stod alltid färdigt att taga
emot mig. Mr. Peggotty hade hälsan och mådde bra,
så ock Ham, men mrs. Gummidge var rätt skral, och
lilla Emfly ville inte be om sin hälsning, men om
Peggotty hälsade från henne ändå, hade hon
ingenting emot det.
Allt detta meddelade jag min tant, förteg
endast hvad som sagts om lilla Em’ly, ty instinkten
sade mig, att hon inte skulle känna sig särdeles ömt
stämd mot henne. I början af min skoltid kom min
tant allt emellanåt till Canterbury för att hälsa på mig,
och alltid vid de mest underliga tider — antagligen
i afsikt att öfverraska mig. När hon emellertid fann
mig nyttigt sysselsatt och väl anskrifven samt hörde
från alla håll, att jag gjorde goda framsteg i skolan,
upphörde hon snart med dessa besök. Hvar tredje eller
fjärde lördag träffade jag henne, då jag reste till
Dover för nöjes skull, och hvarannan onsdag kom
mr. Dick vid tolftiden åkande i postvagnen för att
stanna i Canterbury till följande morgon.
Vid dessa tillfällen hade mr. Dick alltid med sig
ett skrifschatull af läder, som innehöll skrifsaker jämte
memorialet. I afseende på detta dokument hade han
fått för sig, att det nu började bli brådtom, och att
det verkligen snart måste bli färdigt.
Mr. Dick var mycket förtjust i mjuk pepparkaka.
För att göra hans besök så angenäma som möjligt
för honom, hade min tant instruerat mig att öppna
räkning med en bakelsebod, under villkor att lian
aldrig fick serveras med pepparkaka till värde
öfver-stigande en shilling om dagen. Detta järnte den
omständigheten, att alla hans små räkningar på
värdshuset, där han tillbringade natten, skulle skickas till
min tant, innan de betalades, föranledde mig att
misstänka, att han bara fick skramla med sina pengar,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
