- Project Runeberg -  David Copperfield /
328

(1908) [MARC] Author: Charles Dickens Translator: Hanny Flygare
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - XVIII. En återblick

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

328

och Agnes — min ljufva syster, som jag kallar henne
i tankarna, min rådgifvarinna och vän, en god ängel
för alla dem som komma under hennes lugna, goda,
osjjälfviska inflytande — är nu en fullvuxen kvinna.

På hvad sätt har jag förändrats, om jag
frånräk-nar växt och utseende samt de kunskaper jag under
alla dessa år insamlat? Jag bär guldur med kedja,
ring på lillfingret och röck med långa skört, och jag
förbrukar ganska mycket björnisterpomada, hvilken
omständighet tillika med ringen förefaller misstänkt.
Är jag återigen förälskad? Ja visst. Jag dyrkar den
äldsta miss Larkins.

Den äldsta miss Larkins är inte en liten flicka.
Hon är en lång, mörk, svartögd, ståtlig kvinna. Den
äldsta miss Larkins är ingen dufunge, det är inte
ens den yngsta miss Larkins, och den äldsta är minst
tre eller fyra år äldre. Kanske är den äldsta miss
Larkins omkring trettio år. Min passion för henne
går öfver alla gränser.

Den äldsta miss Larkins är bekant med
office,-rare. Det är förfärligt svårt att uthärda detta. Jag
ser dem tala med henne på gatan. Jag ser dem gå
ö|fver vägen för att möta henne, när hennes hatt
— hon har smak för lysande hattar — skymtar bort
på trottoaren i sällskap med systerns. Hon pratar
och skrattar och ser ut att tycka om det. Själf
använder jag en stor del af mina lediga stunder att
gå fram och tillbaka för att möta henne. Om jag
kan få bocka mig för henne en gång om dagen —
och som jag känner miss Larkins, går det an att
jag bockar mig för henne — känner jag mig
lyckligare. Och en och annan bock kan jag sannerligen]
förtjäna. Om det finns någon rättvisa här i
världen, bör det väl fås någon ersättning för de
hemska kval jag lider aftonen då kapplöpningsbalen äger
rum, och jag vet att äldsta miss Larkins dansar med
officerarne.

Min kärlek förjagar all matlust och drifver mig
att ständigt begagna min nyaste sidenhalsduk. Den
enda lindring jag har består i att dagligen sätta på

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 19:25:26 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/davidc/0330.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free