- Project Runeberg -  David Copperfield /
502

(1908) [MARC] Author: Charles Dickens Translator: Hanny Flygare
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - XXVIII. Mr. Micawbers stridshandske

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

502

KAP. XXVIII.

Mr. Micawbers stridshanske.

Tills den dagen kom, då jag som gäster skulle
taga emiot mina återfunna gamla vänner, lefde jag
hufvudsakligen på Dora och kaffe. Under mitt
äl-skogskranka tillstånd miste jag aptiten, och det gladde
mig, ty jag kände;, att det skulle ha varit en
trolöshet mot Dora, om jag njutit af min middag. Mina
långa promenader hade i detta afseende icke vanlig
påföljd, ty missräkningen motverkade den friska
luften. Jag hyser också mina tvifvelsmål, grundade på
en bitter erfarenhet från detta skede af min tillvaro,
om någon sund njutning af animal föda kan komma
till utveckling hos den, som ständigt plågas af för
trånga skodon. Jag tror, att extremiteterna tarfva
plågfrihet, för att magen skall fungera som sig bör.

Vid denna lilla middag i mitt hem upprepades
icke de dyrbara förberedelser, som vidtagits vid den
föregående. Jag anskaffade endast ett par flundror,
en fårstek och en dufpastej. Mrs. Crupp visade
symptomer till uppror vid min blyga antydan om, att hon
skulle kunna anrätta fisken och steken, och med ett
uttryck af förnärmad värdighet sade hon: »Nej, nej,
sir| Det begär ni väl pinte af mig, ty ni känner
mig väl så pass, att ni inte tror mig i stånd att
åtaga mig någonting, som jag inte kunde göra med
full tillfredsställelse för mina delikarta känslor!» Till
sist lyckades jag dock åstadkomma en kompromiss,
och mrs. Crupp lofvade att laga maten, om jag
förband mig att äta ute i fjorton dagar efteråt.

Och här vill jag anmärka, att hvad jag fick utstå
af mrs. Crupp, till följd af det tyranniska välde hon
förvärfvat öfver mig, var någonting förskräckligt. Al-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 19:25:26 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/davidc/0504.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free