- Project Runeberg -  David Copperfield /
508

(1908) [MARC] Author: Charles Dickens Translator: Hanny Flygare
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - XXVIII. Mr. Micawbers stridshandske

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

5o8

framstickande mellan rockknapparna, som om lian
velat begå själfmord. Mrs. Micawber satte på sig
sina handskar och antog en smäktande min. Traddles
rände sina flottiga fingrar genom håret, så att det
stod rätt i vädret, och så stirrade han helt
förbryllad på bordduken. Hvad mig beträffar, kände jag
mig som ett riktigt lindebarn, fastän jag nu intog
högsätet vid biordet, och jag vågade knappt titta
åt det aktningsvärda fenomen, som kommit, jag vet
inte hvarifrån, för att ordna mitt hushåll.

Under tiden tog Littimer köttskifvorna från
halst-ret och bjöd omkring dem med mycket allvar. Vi
togo för oss allesamman, men funno ej längre
anrättningen så välsmakande, utan låtsade bara som om vi
ätit. Då vi sköto ifrån oss tallrikarna, tog han
ljudlöst bort dem och ställde fram osten. Äfven den tog
han bort, sedan vi försett oss, dukade af, staplade
upp alltsammans på serveringsbordet, gaf oss våra
vinglas och rullade oombedd ut serveringsbordet i
skafferiet. Allt detta gjordes på det mest
fullkomliga sätt, och aldrig lyfte han ögonen från hvad han
hade för händer. Detta oaktadt tyckte jag, att till
och med hans armbågar, då han hade ryggen vänd
åt mig, lifligt vittnade om hans fasta åsikt, att jag
var utomordentligt ung.

»Är det någonting mer jag kan stå till tjänst med,
sir?» frågade han.

Jag tackade och svarade nej, men ville han inte
själf äta middag?

»Nej, sir, jag är er mycket förbunden.»

»Kommer.mr. Steerforth hit från Oxford?»

»Ursäkta, jag hörde inte, sir?»

»Kommer mr. Steerforth hit från Oxford?»

»Jag tror nästan, att han kan väntas i morgon,
sir. Jag hade nästan f öreställt mig, att han skulle vara
här i dag, men jag har naturligtvis misstagit mig, sir.»

»Skulle ni träffa honom först –-» sade jag.

»Ursäkta, sir, men jag tror inte, jag träffar honom
först.»

»Men om ni gör det», sade jag, »så säg honom,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 19:25:26 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/davidc/0510.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free