Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - XXXII. Början af en lång resa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
564
fälld och nedslagen hela dagen och gått till sängs
utan att ha rökt sin pipa.
»En sådan falsk, elak flicka», sade mrs. Joram.
»Aldrig var det något godt i henne!»
»Säg inte det», invände jag. »Ni menar det inte.»
»Jo, det gör jag visst!» utbrast mrs. Joram harmset:.
»Nej, nej», sade jag.
Mrs. Joram knyckte på nacken och försökte visa
sig mycket sträng och förgrymmad; men hur det
var, kunde hon inte kväfva sina ömmare känslor utan
började gråta. Visst var jag ung då, men så tyckte
jag också mycket bättre om henne för detta
medlidande och ansåg att det mycket väl passade henne i
hennes egenskap af dygdig maka och moder.
»Hvad skall hon väl ta sig till!» snyftade Minnie.
»Hvart tar hon vägen! Hvad blir det af henne! O,
hur kunde hon vara så grym mot sig själf och honom!»
Jag mindes den tid då Minnie själf varit en ung
och vacker flicka, och det gladde mig, att också
hon med så mycken känsla mindes den tiden. •
»Min lilla Minnie», sade mrs. Joram, »har alldeles
nyss somnat. Ännu i sömnen gråter hon och ropar
på Em’ly. Hela dagen har Minnie gråtit för hennes
skull och oupphörligt frågat mig, om Em’ly var stygg.
Hvad skall jag svara, då Em’ly, sista kvällen hon var
här, tog ett band från sin hals och knöt det om lilla
Minnies och lade sitt hufvud bredvid hennes på
kudden, tills den lilla somnade! Bandet sitter om Minnies
hals i denna stund. Det borde det kanske inte, men
hvad skall jag göra? Visst är Em’ly dålig, men de
tyckte så mycket om hvarandra. Och barnet vet ju
ingenting.»
Mrs. Joram var så förtviflad, att hennes man kom
ut för att trösta henne. Lämnande dem tillsammans,
gick jag hem till Peggottys hus, om möjligt mera
melankolisk än jag varit förut.
Den goda varelsen — jag menar Peggotty —
outtröttlig trots sina genomgångna bekymmer och
sömnlösa nätter, var hos sin bror och ämnade dröja kvar
där till morgonen. En gammal gumma, som i några
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
