Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - XXXIII. Lycksalig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
539
af Doras far, att det kanske ändå var litet underligt
att den rättens arkiv, som innehöll originaltestamenten;
affattade af alla de personer, som under de sista
trehundra åren efterlämnat egendom i den ofantliga
provinsen Canterbury, skulle instufvas i en provisorisk
byggnad, aldrig afsedd för ändamålet utan förhyrd
af arkivarierna för deras egna medel, osäker, icke
ens förstklassig i brandförsäkringsväg, fullproppad
med viktiga dokoment och från källaren till taket
en egennyttig spekulation af arkivarierna, som utkräfde
höga arfvoden af allmänheten och stoppade in
allmänhetens testamenten i alla möjliga hål och vrår,
utan annat syfte än att för godt pris bli af med dem.
Jag sade, att det kanske var litet oegentligt, att dessa
arkivarier, som uppburo inkomster uppgående till åtta
eller nio tusen pund om året — för att inte tala om
de extraordinarie arkivariernas och de underordnade
tjänstemännens aflöning — icke skulle vara tvungna
att ge ,ut litet af dessa penningar för att anskaffa
ett säkert förvaringsrum för de viktiga handlingar,
som folk af alla klasser måste anförtro dem, antingen
de ville det eller ej. Att det kanske var litet orättvist,
att alla de mera betydande platserna i detta stora verk
voro lysande sinekurer, under det att de stackars
tjänstemännen, som trälade i de kalla mörka
rummen i husets öfre del, voro de sämst aflönade och
minst ansedda af alla män, som i London utförde
ett maktpåliggande arbete. Jag tillade, att det dock
kanske var litet olämpligt, att öfverarkivarien, hvars
plikt det var att bereda allmänheten, som ständigt
istod i förbindelse med detta verk, all möjlig
bekvämlighet, skulle på grund af denna sin post vara i
besittning af den allra största sinekuren — samt
därjämte kunna vara präst, innehafvare af flera
pastorat, kanikprebenden och jag vet ej hvad — under
det att ,allmänheten, enligt hvad vi voro i tillfälle?
att se hvar eftermiddag, då arkivet var mycket
besökt, hade det så obekvämt, att det var en verklig
skandal. Och så slutade jag med att saga, att denna
så kallade »Prerogative Office» i Canterburys ärke-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
