Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - XXXIII. Lycksalig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
597
Rödskägg drogo hvar åt sitt håll och vi åt vårt i
den stilla kvällen och det slocknande solljuset,
omgifna af markens ljufva dofter. Mr. Spenlow, som
blifvit litet dåsig af champagnen, — prisad vare
jorden som närde drufvan, drufvan som alstrade vinet,
solen som kom det att mogna och köpmannen som
förfalskade det! — somnade snart i sitt vagnshörn,
och då red jag bredvid vagnen och talade med Dora.
Hon beundrade min häst och klappade den — o,
hvad den lilla handen var söt, när den hvilade på
hästen! — och hennes schal ville inte sitta på, utan
jag måste alltemellanåt lägga den om henne med min
arm, och jag inbillade mig till och med:, att Jip
började förstå hur det hängde ihop och inse, att han
måste besluta sig for att bli vän med mig.
Och så denna skarpsinniga miss Wills, denna
människovänliga fastän hårdt profvade nunna, denna lilla
patriark om ej fyllda tjugu år, som fått nog af
världen och på inga villkor ville ha några slumrandet
ekon i minnets grottor väckta, hon var väl god, om
någon I
»Mr. Copperfield», sade miss Mills, »kom på ett
ögonblick till den här sidan af vagnen, så vida ni
har råd att ge mig ett ögonblick. — Jag önskar
tala med er.»
Man tanke sig mig nu på min ädla springare^
böjande mig ned på miss Mills’ sida af vagnen med
handen på vagnsdörren!
»Dora kommer hem till mig på en tid. Hon följer
med mig då jag reser i öfvermorgon. Om ni har lust
att göra visit, så har pappa nog ingenting emot det.»
Hvad kunde jag annat än nedkalla en tyst
välsignelse öfver miss Mills’ hufvud och gömma
hennes adress i mitt minnes säkraste vrå. Hvad kunde
jag annat än säga miss Mills med tacksamma blickar
och glödande ord, hur jag visste att uppskatta
hennes tillmötesgående, och hvilket högt värde jag satte
på hennes vänskap!
Miss Mills af färdade mig nu gunstbenäget med
ett: »Rid tillbaka till Dora!» och jag lydde; och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
