Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - XXXIII. Lycksalig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
598
Dora lutade sig utom vagnen för att tala till mig,
och vi talade hela den återstående delen af vägen;
och jag förde min adla springare så nära vagnshjulet,
att han skrapade ena frambenet mot det, så att »barken
gick af», som hans ägare uttryckte sig, »till ett värde
af tre pund och sju» — hvilket jag betalade och ansåg
ofantligt billigt för så mycken glädje. Under tiden
satt miss Mills och såg på månen och’ mumlade verser,;
antagligen påminnande sig forna tider, då hon och
denna världen haft någonting gemensamt.
Norwood låg många mil för nära, och vi kommo
dit många timmar för tidigt, men strax innan vi kommo
fram, vaknade mr. Spenlow och sade: »Ni får lof
att komma in och hvila er, Copperfield!» Jag
samtyckte, och vi fingo smörgåsar och vin och vatten.
I det upplysta rummet såg den rodnande Dora så
förtrollande ut, att jag inte kunde slita mig därifrån
utan satt och stirrade som i en dröm tills mr. Spenlows
snarkningar väckte mig till så pass mycken besinning
att jag tog afsked. Och så skildes vi, och jag red
tillbaka till London med känslan af Doras vidrörande
kvar på handen, erinrande mig tiotusen gånger hvarje
liten tilldragelse, ja, hvarje ord som sagts. Då
jag-till sist lade mig i min säng var jag så hänryckt som
någonsin en ung tok varit det, då han af kärleken;
drifvits från sina fem sir^nen.
Följande morgon vid uppvaknandet var jag fast
besluten att förklara Dora min kärlek och få veta mitt
Öde. Lycka eller olycka — det var hvad det gällde.
Jag visste inte af någon annan fråga i världen, och
Dora var den enda, som kunde besvara den. Jag
tillbringade tre dagar frossande af min olycka,
mar-terande mig med att gifva hvar tänkbar variation,
af nedslående tydning åt allt som någonsin passerat
mellan Dora och mig. Efter att med betydliga
kostnader ha styrt ,ut mig för expeditionen, begaf jag
mig till miss Mills, bärande på min kärleksförklaring.
Hur många gånger jag gick upp- och nedför gatan
samt kring kvarteret — obehagligt medveten om att
själf vara en bättre lösning på gåtan än den ursprung-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
