- Project Runeberg -  David Copperfield /
649

(1908) [MARC] Author: Charles Dickens Translator: Hanny Flygare
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - XXXVI. Hänförelse

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

649

där han förnyat bekantskapen med doktorn, tog jag
med mig äfven hit.

Jag tog med mig mr. Dick, ty djupt känslig som
han var for min tants motgångar och fullt öfvertygad
om att ingen galärslaf eller straffånge trälade som
jag, hade han börjat ängslas och sörja öfver att han
inte kunde göra någon nytta, så att han förlorat
både sitt goda lynne och sin matlust. I detta
tillstånd kände han sig mera oförmögen än någonsin
att afsluta memorialet, och ju ifrigare han arbetade
på det, desto oftare stack kung Carl den förstes
olyckliga hufvud fram i det. Allvarsamt rädd för att hans
sjukdom skulle tilltaga, om man inte gjorde honom
till föremål för något oskyldigt bedrägeri och fick
honom att tro, att han var nyttig eller — hvilket vore
bättre — lagade att han verkligen kunde göra någon
nytta, beslöt jag att försöka, huruvida icke Traddles
skulle kunna hjälpa oss. Innan vi gingo dit, skref jag
till Traddles och gjorde utförligt reda för allt som
händt, och Traddles skickade mig genast ett förträffligt
svar, som vittnade om hans deltagande och vänskap.

Vi funno honom ifrigt sysselsatt med bläck och
penna, stärkt af åsynen af blomkrukan på sin
ställning och det lilla runda bordet i ett hörn af rummet.
Han tog emot oss mycket hjärtligt och blef genast
god vän med mr. Dick. Mr. Dick påstod sig vara
alldeles säker om att han sett honom förr, och både
Traddles och jag sade, att det var mycket troligt.

Det första jag ville rådgöra med Traddles om var
det följande. Jag hade hört att många män, som
utmärkt sig på skilda banor, börjat med att referera
debatterna i parlamentet. Som Traddles hade nämnt
tidningsskrifveri som en af sina förhoppningar, hade
jag lagt det ena till det andra och i mitt bref sagt
Traddles, att jag ville veta, hur jag skulle kunna göra
mig skicklig för denna sysselsättning. Traddles
meddelade mig nu som resultat af sina förfrågningar, att den
blotta mekaniska öfning som erfordrades — så vida
man inte hade alldeles ovanliga anlag — för vinnandet
af förträfflighet i konsten, det vill säga en fullkomlig

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 19:25:26 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/davidc/0651.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free